Dom är inte många men det händer, dom där dagarna då jag inte hantverkar över huvudtaget. Men det betyder inte att min hjärna får vila från hantverket. Jag har ett jobb där jag jobbar mer med kroppen än med hjärnan, det är samma moment som upprepas. Och efter att ha gjort detta några tusen gånger över 6 år kan jag tänka på annat samtidigt, kroppen vet vad den ska göra, alla moment ligger förprogrammerade.
Just nu tänker jag på knutar, knutar i väven. Dekorativa knutar, det är till Riksföreningen för Handvävnings vävtema som ska visas nästa år i Örebro. Och jag försöker att tänka utanför lådan, vi får se hur det gå när jag kommer till vävstolen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar